Stamspolning hamnar lätt i gråzonen. Alla vet att ni borde göra det, men det är sällan självklart hur ofta, vem som ska boka, eller vad som händer om ni väntar för länge.
Den här guiden riktar sig till dig som sitter i en BRF-styrelse och behöver fatta ett faktabaserat beslut.
Vad innebär stamspolning?
Vid stamspolning spolar tekniker igenom avloppsrören med högtrycksvatten. Metoden tar bort fettavlagringar, kalkbeläggning och annat som byggts upp i stammarna med åren. Det skiljer sig alltså från att rensa en enskild lägenhets avlopp – här handlar det om de gemensamma rören som löper genom hela fastigheten.
Hur ofta rekommenderas stamspolning i en BRF?
Rörföretag och fastighetsförvaltare rekommenderar vanligtvis vart tredje till vart femte år för ett normalt bostadsbestånd. Däremot beror det rätta intervallet på flera faktorer:
- Fastighetens ålder. Äldre stammar samlar på sig mer avlagringar, och dessutom går det ofta snabbare. En 1960-talsbyggnad med gjutjärnsrör kräver tätare tillsyn än en nyproduktion.
- Antal lägenheter och hushåll. Ju fler hushåll, desto mer belastning på stammarna.
- Tidigare incidenter. Har ni haft stopp, källaröversvämningar eller klagomål på långsam avrinning? I så fall bör ni korta intervallet.
- Typ av verksamhet i fastigheten. Fettrester orsakar de flesta igensatta rör. Har ni restauranger eller caféer i bottenvåningen behöver ni alltså spolna oftare.
Som tumregel gäller: om ni inte stamspolnat regelbundet och fastigheten är äldre än 30 år – börja med en besiktning innan ni bestämmer intervall.
Styrelsens ansvar
Som styrelse i en BRF ansvarar ni för att hålla fastighetens gemensamma installationer i skick. Det följer av bostadsrättslagen och er förenings stadgar. Eftersom stamspolning ingår i det löpande underhållet kan ni dessutom i värsta fall bli skadeståndsskyldiga om ett stopp orsakar vattenskada i en lägenhet.
Något lagkrav på ett specifikt spolningsintervall finns visserligen inte. Däremot är ett dokumenterat underhållsschema – där stamspolning ingår – god förvaltningssed. Banker och köpare tittar dessutom på detta när föreningen tar lån eller lägenheter byter ägare.
Akuta stopp vs. förebyggande spolning
Det finns i praktiken två lägen att välja mellan:
- Akut spolning sker efter att stopp redan uppstått. Metoden är dyrare, mer störande för de boende och löser ofta bara symptomen – inte den underliggande beläggningen.
- Förebyggande spolning utför ni däremot på schema, innan problem uppstår. Det tar kortare tid, kostar mindre per tillfälle och minskar dessutom risken för vattenskador påtagligt.
Därför rekommenderar de flesta VA-företag och rörmokare förebyggande stamspolning – det är helt enkelt billigare i längden.
Vad kostar stamspolning för en BRF?
Kostnaden beror på fastighetens storlek, antal stammar och vilket arbete som behövs. TV-inspektion – där tekniker skickar in en kamera för att dokumentera rörets skick – är ett bra komplement till spolningen och faktureras ofta separat. Fråga därför alltid om det ingår när ni begär offert.
Vill ni veta vad det kostar för just er fastighet? Skicka en förfrågan till offert@serwent.se så återkommer vi med en offert.
Checklista för styrelsen
Gå igenom dessa punkter innan ni bokar stamspolning:
- Vill ni kombinera spolningen med en TV-inspektion?
- När skedde senaste spolningen? (Kolla driftjournal eller tidigare protokoll)
- Har de boende klagat på långsam avrinning?
- Är fastigheten äldre än 30 år och har ni kvar de ursprungliga stammarna?
- Har ni en underhållsplan – och ingår stamspolning i den?
Sammanfattning för styrelsebeslutet
Vart tredje till vart femte år är ett rimligt utgångsintervall för de flesta BRF:er. Äldre fastigheter med historik av stopp bör dessutom ligga i det kortare spannet. Ta in stamspolning i föreningens underhållsplan, dokumentera när ni utför det och spara protokoll och fakturor. Det är den enklaste formen av fastighetsförvaltning – och den som sparar mest pengar på sikt.
Har ni frågor eller vill boka stamspolning? Kontakta oss på offert@serwent.se eller läs mer om stamspolning för BRF här.
