Att få stopp i avloppen i badrum, kök eller tvättstuga händer lite då och då. Ofta går det att lösa själv genom att rensa avloppet under diskhon eller i duschen. Men om stoppen återkommer ofta, eller om vattnet rinner ut långsamt, kan stamspolning vara lösningen.
Stamspolning är den enklaste och effektivaste typen av avloppsrengöring. Det fungerar lika bra i villor, flerbostadshus och kontorsfastigheter.
Skillnaden mellan stamspolning och vanlig avloppsrensning
Många använder begreppen om varandra, men de betyder olika saker. Vanlig avloppsrensning handlar oftast om ett enskilt avlopp – till exempel ett handfat eller en golvbrunn. Stamspolning riktar sig däremot mot de större ledningarna, de så kallade stammarna. Dessa transporterar avloppsvatten från flera lägenheter eller hela fastigheter ut till det kommunala nätet.
Hur går stamspolning till?
En rörmokare för in en spolslang med ett högtrycksmunstycke i ledningen via en rensöppning. Munstycket sprutar vatten bakåt med högt tryck, vilket lossar avlagringar och driver dem ut ur röret. Ibland kombinerar rörmokaren spolningen med fräsning, till exempel när rötter vuxit in i ledningen. Många väljer också att filma ledningen med en liten kamera, för att kontrollera om det finns sprickor eller sättningar.
När behöver man stamspolning?
Det vanligaste tecknet är att avloppen börjar rinna långsamt. Gurglande ljud från rören eller dålig lukt från brunnar är också vanliga varningssignaler. I flerbostadshus märker man det ofta på att flera lägenheter får problem samtidigt. Det tyder då på att felet sitter i stammen, inte i ett enskilt hushålls ledningar.
Hur ofta behöver man stamspola?
Regelbunden stamspolning håller avloppssystemet i gång längre och sparar pengar på sikt. Hur ofta det behövs varierar. Det beror på rörtyp, hur systemet är byggt och hur fastigheten har skötts genom åren. Som tumregel bör du stamspola ungefär vart femte år. Då förebygger du de flesta besvärliga stopp innan de uppstår.
